Om programmet Tanke och hälsa och studien SPARK
Tanke och hälsa är ett evidensbaserat program som förebygger psykisk ohälsa hos elever i årskurs 8.
Enkät ger underlag för förebyggande arbete
När en skola börjar med programmet Tanke och hälsa inleds arbetet med en strukturerad frågeenkät. Där får alla elever i årskurs 8 svara på frågor om sin psykiska hälsa. Svaren ger sedan en övergripande bild av hur årsgruppen och de enskilda eleverna mår. Det blir ett viktigt underlag för att planera det förebyggande arbetet. Utifrån svaren kan skolan erbjuda kursen Tanke och hälsa till de elever som bedöms ha särskild nytta av den.
Hur Tanke och hälsa ger stöd
Tanke och hälsa är ett evidensbaserat program som förebygger psykisk ohälsa hos ungdomar i årskurs 8. När en skola börjar arbeta med programmet får den ett strukturerat arbetssätt där alla ungdomar i årskurs 8 får svara på frågor om sin psykiska hälsa. Det ger en samlad bild av hur årskursen och de enskilda ungdomarna mår och blir ett viktigt underlag för att planera det förebyggande arbetet. Utifrån svaren kan skolan erbjuda kursen Tanke och hälsa till de ungdomar som bedöms ha särskild nytta av den.
Det som är unikt med Tanke och hälsa och även SPARK är att insatsen riktas till de ungdomar som bedöms ha störst nytta av stöd. Ungdomar som visar tecken på psykisk ohälsa erbjuds ett bedömningssamtal hos psykolog tillsammans med vårdnadshavare. Efter samtalet får de möjlighet att gå kursen Tanke och hälsa. Om det framkommer i bedömningssamtalet att ungdomen redan har en psykisk ohälsa som kräver behandling får ungdomen hjälp att komma i kontakt med rätt stöd, till exempel elevhälsan, vårdcentral, Ungas psykiska hälsa eller barn- och ungdomspsykiatrin.
Därför pratar vi om psykisk hälsa i skolan
Forskning visar att fler ungdomar mår dåligt psykiskt, till exempel känner sig nedstämda, oroliga eller har ångest. I Folkhälsomyndighetens undersökning Skolbarns hälsovanor, där 11-, 13- och 15-åringar har svarat på frågor sedan 1985/86, syns att fler 13–15-åringar rapporterar sådana besvär i den senaste mätningen 2021/22 jämfört med tidigare år. Forskning visar också att hur skolan är organiserad kan ha betydelse för hur elever mår.
Annan forskning visar att undervisning om psykisk hälsa kan hjälpa ungdomar att må bättre. Det kan också göra det lättare att få studiero och klara skolarbetet. Läs mer i Folkhälsomyndighetens rapport Skolbarns hälsovanor i Sverige 2021/2022 – Nationella resultat.
- Skolans betydelse för inåtvända psykiska problem bland skolbarn, (folkhalsomyndigheten.se)
Det här är verktyget SPARK
Som komplement till programmet Tanke och hälsa finns verktyget SPARK. Det är en systematisk kartläggning för att upptäcka och förebygga suicid hos ungdomar i skolmiljö. SPARK fångar upp suicidtankar och annan allvarlig psykisk ohälsa. Resultaten ger elevhälsa och hälso- och sjukvård ett gemensamt underlag för tidig upptäckt. Materialet innehållet också tydliga rutiner vid misstanke om suicidrisk och vägledning för snabb koppling till rätt vård och stöd. Att SPARK genomförs som en forskningsstudie gör det möjligt att vetenskapligt följa upp resultaten och vidareutveckla arbetssätt. Studien finansieras av Forte.
Fakta om SPARK
SPARK är den del av Tanke och hälsa som består av ett fördjupat, systematiskt omhändertagande av elevernas psykiska hälsa. Här finns ett särskilt fokus på suicid och annan allvarlig psykisk ohälsa.
Syftet är att tidigt fånga upp ungdomar med suicidtankar eller allvarlig psykisk ohälsa. Det är också att ge skola och vård ett gemensamt underlag för att agera snabbt och samordnat.
SPARK genomförs som en del av kartläggningen i Tanke och hälsa. SPARK stödjer tidig upptäckt av suicidrisk, bidrar till tydliga rutiner i vårdkedjan. Det underlättar snabb koppling till rätt vård och stöd för de elever som har störst behov. SPARK genomförs som en forskningsstudie inom Tanke och hälsa. Studien är finansierad av Forte. Det gör det möjligt att vetenskapligt följa upp resultaten och vidareutveckla arbetssättet.